0 kr

Du har inga produkter i varukorgen.

Alexandras
alex bloggbild (300x300)

Frågan är - vem är jag...

Det finns många svar på det: en kvinna, mamma till tre barn (snart alla i tonåren), fru till min man, matte till mina djur, dotter till mina föräldrar osv... Långt där inne i själen är jag någon som drivs av ständig utveckling, inspireras av alla möjligheter vi har i livet och ser dagligen hur magiskt livet kan vara. Det låter som att jag är en ständig optimist, och det stämmer inte, men jag tror på att se livet ur tusen vinklar och ständigt försöka hitta kärlek och ödmjukhet i allt. Svårt som bara den, men värt det!

Inlägg av Alexandra Jerselius

Den längsta dagen!

The Longest day. June 21. Splash paint

Vi vaknar upp till ännu en solig dag. Frisk efter nattens enorma hällregn. Juni 2019 bjuder på många underbara dagar och sköna kvällar. Den här fredagen är en lyx. Att få vara ledig, vakna tidigt och veta att hela dagen är framför oss och den kommer vara låååång. Den längsta dagen på hela året. I morgon är årets näst längsta dag osv. Sommaren har bara börjat och den börjar med sol, god mat och härliga vänner. Jag hoppas många känner som jag idag - unstoppable, på toppen av livet, Livet är Underbart!

Glad midsommar på er alla vänner!

Bättre hälsa med en frisk lever!

Att lansera Anthony Williams böcker är en fröjd för då vet vi att väldigt många människor blir så glada och nöjda. Vem vill inte bidra till det! Många kanske till och med får förnyat hopp om ett friskare liv vågar jag tro.

Alla Anthonys böcker är fullspäckade med fakta och svar men just den här boken är något alldeles speciell. Jag fängslas från första sidan. Här tar han hand om ett helt nytt organ, med helt andra krafter, funktioner och många utmaningar. Jag menar ordagrant ”tar hand om”, för levern är lite bortglömd hos de flesta människor och med den här boken kommer alla hans läsare att sätta levern i finrummet. Den förtjänar omvårdnad och att vi förstår dess okända krafter så att vi kan hjälpa den att göra sitt jobb på det allra bästa sättet. På köpet får vi ett friskt och piggt liv!

Förbered dig på att än en gång kasta omkull de sanningar som florerar i samhället, att förvånas över människans komplexitet och kapacitet och – framför allt – din egen förmåga att påverka din hälsa och läkning.

Hälsa handlar inte bara om vad vi stoppar i oss, eller hur. Nu i övergången mellan vår och sommar blomstrar naturen, så vi har hittat en superfin vas som vi rear ut rejält så att ni kan samla dagens plock och njuta av doft och skönhet hela dagen. Med det smarta blomsterstödet kan du enkelt skapa vackra dekorationer! Du kan också fynda ett fint kristallarmband, böcker och mycket annat.

Den här perioden hittar du mycket om yoga och meditation, sommarfokus på hud hår, ännu fler vackra smycken från vår bloggare Ann-Sophie Fabrizi och gnistrande kristaller. Så kom i sommarform inifrån och ut!

Äntligen varmare hälsningar,

Alexandra Jerselius

Nycklar till framtiden

Jag sitter på tåget hem efter en lång arbetsvecka. Visst, det har varit halvdagar och nationaldag och det har varit soligt, härligt och gott. Men jobbet ska bli gjort trots alla lediga dagar och då är det bäst att man gillar det man gör. Tack och lov gör jag det!

Den här veckan har jag omgett mig med många av våra kommande böcker och jag lovar er att det är spännande grejer =). Som ni har sett har vi just lanserat Medial läknings bok om levern och det märks att många har längtat efter den. Det är verkligen en bra bok, full med så mycket spännande kunskap om levern att man bara VILL ta hand om den. Tänk så ”bortglömt” det är, taget för givet… Nu får det bli andra bullar – i alla fall för min egen lever.

Spännande möten

Don Miguel Ruiz och jag i Skypesamtal

En annan väldigt rolig sak som hänt i veckan är en intervju jag hade med en författare. Född i Mexico men bosatt i USA, går alltid med hatt och är oerhört mjuk och lätt att tycka om – precis som hans senaste bok som jag längtar efter att få visa er. Den har vi till och med smyckat med ett läsband i guld! Är det uppskattat med läsband eller lite onödigt? Jag skulle gärna höra vad ni tycker om det. 

Nyckel till framtiden

Och så måste jag berätta en sak till. Vi har äntligen fått tillgång till vårt nya kontor!!! På måndag går flytten =). Oh vad det ska bli skönt att få sitt eget igen. 

För er som inte hört det så brann det i vår kontorsbyggnad för 3 månader sedan och det satte oss på gatan. Tack och lov erbjöd några väldigt omtänksamma kollegor från annat håll oss att ockupera deras mötesrum under en period. Så otroligt generöst. Och nu har vi ockuperat det med råge!

Till nya lokaler vi bär, utan några som helst prylar. VI börjar om på nytt med gott humör och en nystartsanda! 

Sådana här situationer är väldigt lärorika och jag tar med mig en massa bra saker från vårt ”brandäventyr”, t.ex.:

  • Generositet varar längst.
  • Bjud på dig själv, det lönar sig.
  • Tro på förändringens kraft. Om än det är jobbigt i början så kommer resultatet i slutänden att bli väldigt bra.
  • Allting händer av en anledning.

Skön sommarhelg på er alla!

Soliga hälsningar,
Alexandra

Nycklar till framtiden

Tankar som väcks i min bokgrotta

Just nu är jag i min bokgrotta. Det är en alldeles underbar plats om än ganska yvig och vild. I min bokgrotta är jag som en bläckfisk med åtta armar, jag plockar idéer från olika förlag, läser manus, kontaktar en massa människor, diskuterar kvalitet och innehåll, lägger pussel med tiden och andras kalendrar och så vidare. Det är många järn i elden och energin inombords höjs. Ena minuten flyter allt, andra minuten tvekar jag, får lite ångest, därefter löser sig allt och alla beslut känns helt rätt.

Bara igår fick jag djupdyka i två helt skilda böcker. En handlade en schaman i tredje generationen med ursprung från Afrika med en fascinerande bakgrund och ett annorlunda grepp för oss icke-schamaner att närma oss vårt inre och vår omvärld.

Därefter ägnade jag resten av dagen åt att läsa om meridianer och dess olika namn på svenska och på engelska. När jag satte mig med manuset hade jag just kommit från ett besök på sjukhuset med ett av mina barn. Där hade vi diskuterat hjärnan och ryggen, så kroppens konstruktion låg på näthinnan. Allt jag jobbade med under den eftermiddagen sjönk djupt in och jag insåg igen hur häftigt komplex kroppen är. Och jag förvånas över hur ofta vi människor ignorerar våra kroppar och tar de för givet – dessa underbara fysiska ting som som bär oss varje dag.

Av flera själ rullar ett mantra i mitt huvud just nu. Det börjar med

Ta hand om…

och slutar med

…kroppen

…din space

…dina  nära och kära

…osv.

”Ta hand om” betyder inte bara ”att tänka på”. Vi måste handla, göra, visa kärlek, förändra och göra det på riktigt. Eller hur?!

Ta hand om dig och njut av helgen!

Varma hälsningar
Alexandra

Vem är jag om jag struntar i mig själv?

En av mina absolut bästa stunder under veckan är den här. En lördag morgon, med en kaffe och Moloko (nötmjölk) på ett café ungefär 60 m från min yogastudio. I 45 min får jag sitta här och njuta och göra vad jag vill. Och det som väntar efter det är en fantastiskt stund där varje cell vaknar till liv i yogans rörelser och meditation. 

Alex kisar i morgonsolen med citronträd i bakgrunden.

Idag lyser solen tillräckligt starkt så jag sitter utomhus trots den lite kyliga vinden och tidiga timmen. Jag omringas av massvis med färska örter, ett olivträd, ett citronträd och färska blommor. Fåglarna kvittrar friskt! Ja, visst låter det som om jag är på Mallorca eller något. Men det stämmer inte. Jag är i Sverige. Och det slår mig att vi kan skapa vårt paradis vart vi än är. När vi gör det vi älskar, gärna med en portion inre harmoni, så skapar vi paradiset på jorden här och nu. Och ju oftare vi gör det, desto oftare hittar vi den inre lyckan.

Ego eller egenvärde?

Idag kunde jag ha suttit här med dåligt samvete, eller inte varit här alls. Min yngsta son ska på fotbollsmatch mitt under yogalektionen. Min man skulle spela golf vilket jag vet att han älskar, och det här skulle bli säsongens första runda på hemmabanan. Men jag har valt att ruta in de här lördagsförmiddagarna i mitt liv, de är mina. Resten av veckan är jag väldigt flexibel, rättar mig efter andra, skjutsar och servar, puttar in mina träningar och små lyxtillfällen där det finns luckor. Den här kompromissen med mig själv och familjen skapar en balans där jag är ok med att hålla fast vid den här stunden så hårt. Den är superviktig! 

Jag tror att den här stunden – hur den än ser ut, vad den än innehåller – är superviktig för alla. Jag tror också att det är många som inte unnar sig den. Varför är det så? Jag kan bara gå till mig själv, och jag tror att det finns andra som jag, som inte tycker att man ”kan med” att ta tid för sig själv. Får dåligt samvete för att man roar sig på egen hand när man kan vara hemma och serva andra. Som omedvetet frågar sig ”Vem är jag om jag inte äter frukost med mina barn?”, ”Vem är jag om jag inte tittar på min sons fotboll?”. Och får dåligt samvete. I alla dessa situationer finns en rädsla för vad andra ska tycka. Det finns också en tanke om lågt egenvärde. Tänk om vi kunde strunta i det och vända frågan till vårt innersta istället – ”Vem är jag om jag struntar i mig själv?”

Ta hand om dig själv idag, imorgon, alla dagar <3. Livet älskar dig!

Alexandra

19 april 2019: Fullmåne kl. 13.12

Fullmåne och påsk på samma gång – det måste ju bara betyda dubbelt av någonting! Oavsett, med tanke på helgen kanske vi har lite mer tid för reflektion och att nyttja kraften i fullmånen. Vår månexpert Yasmin Boland tipsar:

5 frågor att ställa dig själv under denna fullmåne:

  1. Har jag varit väl fixerad vid utseende och framträdande på sistone?
  2. Har jag tänkt för mycket på andra och för lite på mina egna behov?
  3. Har jag varit lite för lättpåverkad, godtrogen eller haft svårt att ta egna beslut?
  4. Har jag levt mitt liv genom någon annan?
  5. Har jag tillbringat tillräckligt med tid för att försköna mitt liv?

Fördelen med att få frågor presenterade för sig så här är att man reflekterar över andra saker än vad man själv kanske hade valt, vilket alltid kan ge ett nytillskott till utveckling.

Och så var det påsk på samma gång…

Påsken är ju en högtid med många olika traditioner och symboler kopplat till sig; häxor, harar, ägg, Jesus, gemenskap och familjefest, kyrkliga visiter och säkert mycket mer. Man kan ju blanda lite som man vill eller hålla sig till det man tror på.

Ägget och haren är fruktbarhetssymboler som lever kvar sedan förkristen tid och är sammankopplat med fruktbarhetsgudinnan Eostre (eller Ostara). Ägget står även för fertilitet och möjlighet till nytt liv.

Ägget spelar även en viktig roll i äldre skapelsemyter. Världen föds ur ett ägg och när det knäcktes förvandlades gulan till solen och vitan till måne. Även den romerske kärleksguden Eros föddes ur ett ägg och eftersom det förknippas med livsenergi har ägget spelat en viktig roll i många fruktbarhetsriter.

Den kinesiska folktron har också ägget som stark symbol i en skapelseberättelse. Pan Gu sover i ett ägg i 18000 år. När han vaknar kläcks ägget itu. En halva sjunker och bildar jorden, den andra halvan stiger oh bildar himlen.

Denna skapelsemyt kan härstamma från tibetansk mytologi där de två delarna av ägget ses som två kosmiska krafter: Yin och Yang. Yin var den tyngre materian som föll nedåt och formade jorden medan Yang var den lättare och steg uppåt och blev himmelen.

Vad man än tror på så är ägg vackra och goda. Just nu har jag lyxen att få gulla med min väninnas hönor och hämta ägg i alla möjliga färger. Inget behov av att färga ägg här inte!

Färska handplockade ägg från välmående höns.

Glad Påsk!!

Källor: SvD, Wikipedia, www.mytologi.nu.

Idag är en bra dag.

Livet som förälder är minst sagt varierande. Det blir sällan tråkigt. Däremot kan man räkna in ett helt hav av andra känslor som dagarna, nätterna, åren med barn innebär, t.ex. oro, glädje, rädsla, lycka, ångest, sorg, förvåning, storhet, stolthet, skräck …

Just nu har jag två underbara tonåringar och en härlig 11-åring. De är friska och glada för det mesta och då leker livet även för mig. Jag lär mig så mycket av dem och älskar våra dialoger. När de var små var det underbart på sitt sätt, men idag är det magiskt. Tänk vad många livsstadier men ska gå igenom med varandra i en familj! Så häftigt att få lära av varandra på vägen =).

Är det en bra dag idag?

Härom tidiga morgonen frågade jag min väldigt visa 13-åring ”Är det en bra dag idag?” Jag hasplade bara ur mig orden utan anledning och hon tog dem seriöst. Hon svarade efter noga övervägande ”Nej”. Jag blev ganska förvånad för det här är en tjej som ser livet från den positiva sidan. Hon var inte ledsen eller sur, det var bara ett rent faktum att just idag var nog ingen bra dag. Hon lade fram sina argument varför och de kom snabbt utan speciell ansträngning eller eftertanke.

Vi pratade lite om det här, och när vi gick igenom hennes argument så insåg vi båda att de tankarna som snabbt trillade ur hennes mun egentligen inte stämde in på den här dagen utan var bara de första hon kom att tänka på. Ungefär som man kan tänka om måndagsångest, därav är alltid måndagar lite jobbiga. När vi istället tänkte efter så skulle det hända flera saker som skulle göra just den här dagen rolig. Se där! Utveckling 😉

Det var lite kul att kunna vända om hela inställningen till dagen så tidigt på morgonen. Och det kan vi ju alla göra, varje dag, varje minut. Bara vi ser våra egna mönster och har ett bra sätt att vända det till något bättre.

Det händer också att barnen mår dåligt och då är det nästan som att den där navelsträngen aldrig klipptes av. Visst är det lustigt. Och intressant.

Alla dessa känslotillstånd föräldraskapet bär med sig bottnar i en djup, avgrundslös kärlek. När livet är lite tuffare, när oron stiger till ytan och man ser mer allvarligt på livet och är tacksam för vad man har, då  blir de varmaste känslorna väldigt påtagliga. Eller hur…

Måndagsångest?

Igår var det måndag. Den var ingen tråkig dag alls utan solig, varm och lång dag! Idag likaså. Jag gläds åt musöronen på träden, av att inte frysa på hundpromenaderna och av att vakna till solen genom fönstret. Barnen får roa sig på påsklov med kompisar, mormor, kusiner och jag får roa mig med min man, en hund och mina kollegor. Inte illa =). Idag är en bra dag.

Glad tisdag!

Studera dina känslor

Jag sitter och läser manus på manus för att hitta den bästa mixen för våra höst- och vinterböcker 2019-2020 och möter en oändlighet av smarta tankar, tankeväckande citat och bra övningar för inre tillväxt. Det är fascinerande hur i princip samma saker kan berättas och formuleras på tusen olika sätt, och varje sätt får olika läsare att landa en insikt.

För mig handlar hela den inre utvecklingen om att lära sig om omfattningen av att vara en människa – känslor, beteende osv – och landa insikterna som gör att vi kan förändra dessa till det bättre. Att landa en insikt är det tillfälle då vi hör en förklaring eller får ett tips som gör att vi förstår den på djupet. Vi kan ha hört, läst eller upplevt samma meddelande hundratals gånger förut men det är först nu det landar, djupt i hjärtat, magen, sinnet.

Vex King är en växande stjärna i en ny generation tankeväckare för inre utveckling. Han är en sådan människa och författare som alla kan identifiera sig med och tar upp obekväma ämnen på ett lättillgängligt sätt. I sin bok uppmuntrar han bland annat sina följare att studera sina känslor. Han säger så här:

”Att ignorera negativa känslor är som att bevara gift i systemet. Lär dig förstå allt du känner. Målet är inte att tvinga fram positiva tankar utan att omvandla de negativa tankarna till något mer hälsosamt, så att du kan må bättre.”

En viktig tidpunkt i min egen utveckling var en sommar för ett par år sedan. Från olika håll, av olika människor fick jag höra ”Flytta fokus från huvudet till hjärtat.”, ”Du behöver vara mer i dina känslor än i intellektet.” Och liknande.

Med alla dessa puffar och knuffar från olika håll började jag sakta men säkert förstå vad det betydde. Mer om det en annan gång. Det jag ville säga i det här sammanhanget var att jag idag har förstått hur viktigt det är att vara nära sina känslor, och kämpar för att mina barn ska våga närma sig och studera sina känslor redan i tidig ålder. Själv lade jag band på dem långt upp i vuxen ålder och höll mig till ”det viktiga” intellektet. Så Vex Kings ord om att Studera våra känslor landade denna insikten än en gång i mig. Fint, skönt, tryggt och en påminnelse om att vi är alltid på väg, vi är aldrig fulländade, vi blir inte klara, bara lite visare för varje dag.

Keep on studying och ha en härlig helg!

Alex

100-års kalas!!!

Häromdagen satt vi hela familjen i bilen på väg hem från sportlovssemestern. Vi har en liten tradition (som jag infört) att den som kör får bestämma över radion, om än inte vara enväldig. Min man körde (så klart) och därmed var det sport i högtalarna – Vasaloppet för att vara mer precis. (Jag har insett att jag måste kräva att få köra lite oftare för att få spela min musik… För i vår familj sätter vi oss helt naturligt på våra respektive platser, han bakom ratten och jag bredvid.)

För en gångs skull var vi några stycken som lyssnade på radion, bland annat jag och min 14-årige son. Reportern intervjuade en kvinna som lät både stolt, lite finurlig och glad. Hon berättade om när hon och hennes väninna klädde ut sig till kända manliga profiler för att åka Vasaloppet. Det var nämligen förbjudet för kvinnor att delta. Detta var 1978, bara 41 år sedan. Jag var 4 år.

Min son förstod ingenting och tyckte att det var jättekonstigt att kvinnor inte fick delta. Vi pratade vidare om hur kvinnor i alla tider har ansetts vara mindre värda än män med andra och färre rättigheter, att vi inte ens fick rösta förrän 1919. I år är det exakt 100 år sedan lagförslaget om kvinnlig rösträtt gick igenom! Värt att fira! Eller…?

Undersökning från 2011 (yes I know, lite gammalt) om bästa och sämsta länderna utifrån kvinnliga rättigheter.

Vårt samhälle gör en massa bra saker för jämställdheten om än det finns otroligt mycket kvar att göra. Jag VILL se det positiva i utvecklingen. Samtidigt slås humöret ner både nu och då. Det beror för min del inte så ofta på att kvinnor förfördelas på arbetsplatsen, har lägre lön osv. Det är ett problem, absolut, men det kommer inte lösas helt och hållet med regler och kvoteringar.

Det stora problemet är det som är svårare att se, det som lurar under ytan, i varje cell av människan – man som kvinna. Vi kan ha starka åsikter om jämlikhet i diskussioner och ”när det gäller”, men hemma i vardagen faller vi in i våra roller, pratar till varandra och till våra barn (!) på ett sätt som överför den här inpräntade synen på man respektive kvinna, våra roller och ansvar till nästa generation, så som våra föräldrar gjorde, generationen innan dess osv. Vi blir nog bättre, men i det här avseendet har vi mycket kvar att göra.

Detta händer i Sverige och vi tycker att jämställdhetens takt är långsam. Tänk då på de 10 värsta länderna i tabellen ovan. Vilken enorm viljekraft och styrka det krävs för att göra förändringar där. Jag beundrar alla eldsjälar som riskerar sina liv och anseende för ett rättvist samhälle.

Indisk flicka visar upp röstsymbolen på sitt finger efter att ha röstat.

Jag tror på barnens generation!

Vi har en möjlighet att påverka hur vi ser på människan genom att föra sunda tankar vidare till våra barn och se till att det nya normala är att tycka ojämlikhet är onaturligt och jämlikhet en självklarhet – mellan kön, etnicitet, religion, sexualitet osv. Vi måste börja leva vår jämlikhet – på alla plan. Våga säga till när någon klantar sig. Rätta oss själva när vi inser att vi bidrar till fel sak med våra ord och handlingar. Ställa jämlikheten tillrätta i hemmet …

Jag firar gärna den 8 mars för att lyfta kvinnan så länge den behövs lyftas någonstans på vår planet. Men drömmen är att det inte ska behövas. En dag står vi alla lika inför livet och allt vad det för med sig. Då lyfter vi människan istället.

Som vanligt – allt börjar med oss själva, den enskilda människan.

Varma kramar

Alexandra

P.S. 1 – Lite kuriosa: Vasaloppet öppnades upp för kvinnor i grenen Öppet spår när det startade 1979. 1981 upphävdes förbudet mot kvinnor i själva Vasaloppet. Då utmärktes de snabba damerna med titeln ”Första dam i mål”, för vi kunde inte vinna något förrän 1996 då en särskild damklass infördes. Det är alltså endast 23 år sedan denna självklarhet blev verklighet.

P.S. 2 – I julas såg jag serien Systrar 1968 på SVT. Den kan varmt rekommenderas.

Kraften i 333

Idag är det den 3e mars, vilket är den tredje dagen i den tredje månaden i det universella året 3 (2019 = 2+0+1+9 = 12 = 1+2 = 3). Det betyder – enligt de kosmiskt kunniga – att den här dagen är en kraftfull dag för att väcka kosmiskt medvetande. Jag som inte kan så mycket om kosmologi (men tycker det är spännande) tänker att det låter som en perfekt dag att boosta sin inre utveckling!

Livsteman 2019

Kosmiska vägledaren Elizabeth Peru berättar att våra huvudsakliga livsteman det här året är: 

  • Kreativitet
  • Att uttrycka sig själv
  • Utförande, genomförande
  • Överflöd och rikedom
  • Social utveckling
  • Lekfullhet
  • Självtvivel
  • Disciplin
  • Konstnärlig ansträngning
  • Utmärkt kommunikation
  • Strävan efter äventyr och roligheter
  • Stötta goda initiativ och saker
  • Tålamod
  • Motståndskraft och flexibilitet

När jag tittar på den här listan över teman för 2019 talar många till mig, men om jag ska välja några specifika saker sticker dessa ut lite extra; att uttrycka mig själv, strävan efter äventyr och roligheter samt motståndskraft och flexibilitet.

Jag vill ha roligt 2019, det känns som ett bra år att ha det på. Och Jag vill ha med mig min familj, umgås mer, göra roliga saker tillsammans. Det är en längtan jag haft länge, nu får jag göra verklighet av den. 

Att uttrycka mig själv – jag fortsätter på min väg att stå stark i mina värderingar, åsikter och livssyfte. 

Motståndskraft och flexibilitet för mig handlar mycket om att inte låta yttre omständigheter och oväntade händelser ta för stor plats i livet. Ofta tycker jag att det är ganska lätt att hantera sådant, men det finns mycket som kan sätta sig fast lite för länge. Det vill jag bli bättre på att ta hand om.

Vilka talar extra mycket till dig? Berätta, jag vill höra =).

Ann-Sophie Fabrizi skriver om drömmar och kraften de kan ge oss. Läs och inspireras här!

Elizabeth hälsar att 2019 är året då det är viktigt att våga vidga sin horisont, ta risker och låta själen och hjärtat leda vägen framåt. Det vi gör med våra liv under 2019 kommer spela roll för framtiden.

Just om dagens datum – 3-3-3 – säger hon så här: 

”Under den här veckan börjar Merkurius första retrograda rörelse för året vilket betyder att livet kommer presentera svar. Vi kommer att uppleva en tydlighet och styrka som vi inte känt på flera veckor och se lösningar på nya sätt. 

Så ta hand om dagen, utnyttja kraften i 333 och boosta dig själv! I Annikas blogg Chakrasmoothies och morgonritualer får du enmassa inspiration för en bra start på dagen.

Alex

Upp ur kletet och gå vidare

Jag har det så bra. Jag sitter i en solstol på ett berg i pjäxor och utan jacka. Himlen är knallblå och solen gassar. Jag har semester. Helt underbart, skönt och riktigt utmanande! 

Du läste rätt – det är utmanande. Det betyder inte att det är det som är överhängande, det är inte ens ett problem, det är bara utmanande. Därmed också utvecklande. Jag gillar ju att utvecklas och förstå saker på djupet, så det är bara att go with the flow. Min svägerska sa till mig idag – ”du gillar ju att söka svar på djupet” – och det stämmer verkligen. Samtidigt är det viktigt att hålla en balans även i det och inte snöa in för djupt på saker och fastna i geggan. Livet är som livet är, och det är precis som det ska.   En viss lättsinnighet är sunt, skaka av sig kletet och gå vidare. 

En semester sätter familjen i helt nya roller utanför ekorrhjulet där hemma med skola, jobb, aktiviteter och träning. För de flesta i familjen är semestern bara spännande och jättekul hela tiden. Jag håller i och för sig md till stor del. Men, tydligen är det nu jag ska ta tillfället i akt att söka svar på djupet… Så typiskt, men självvalt. Jag söker svar på varför inte alla mina barn vill hänga med mig på semestern??? Jag tycker att jag är en ganska bra person som åker skidor på hyfsad nivå, hänger med ok i deras hastighet och gillar att bjuda på varm choklad. Vari ligger då felet? 

Jo, jag är deras mamma. Jag är inte deras polare. Så enkelt är det. Men innan jag inser det (på djupet) har en oro infunnit sig som säkert bottnar i en rädsla av att inte vara behövd eller omtyckt längre. 

Nu är min nästa utmaning att ta barnens frigörelseprocess mindre personlig, skaka av mig kletet och gå vidare. 

I samband med denna djupdykning fick jag en vacker dikt skickad till mig, skriven av en kvinna som snart ger ut sin första diktbok. Hon heter Jessica Olsson och skriver vackert på älskadebarndikter.blogspot.com. Jag hoppas att @JessicaMarieOlsson2018 inte har något emot att jag delar denna otroligt fina aha-upplevelse med er:

Din blick är densamma

din blick den är ännu densamma
som då i min famn en gång
när allt du behövde var närhet
min bröstmjölk och kärlekssång

nu blickar du ner på din mamma
förklarar nåt nytt som du lärt
du viftar min oro åt sina
ditt hopp är så avundsvärt

din blick är för evigt densamma
som då i min skyddande famn
jag kysste så varsamt din panna
och viskad ömsint ditt namn

nu blickar jag upp då vi talar
din hand den är större än min
påväg ut i livet ifrån mig
min ängslan är större än din

Tack och lov ligger glädjen alltid nära till hands. Det är en ynnest att få slappna av, umgås md familjen och vännerna, äta gott, andas friskt, skratta högt och leva här och nu. Jag njuter mest <3. 

Alexandra

Vacker vy, nära till glädje.

Årets största superfullmåne!!

Fullmåne

Det är mycket i luften nu. Det påverkar hela omvärlden så det är inte konstigt om vi känner oss i tumult inombords också. Idag och de dagarna som just  har passerat har varit fulla av oroligheter. Vädret vet inte i vilken riktning det ska gå – kör vi vinter ett tag till eller ska vi gå mot vår nu? Stackars växter vet inte heller varken ut eller in. Månen är fullare än någonsin, ännu en superfullmåne. Två sådana på knappt en månad, och enligt mina källor är detta den största superfullmånen på hela 2019. Man kan ana att det rör upp i grytan.

Som jag nämnt är jag fascinerad av månen, speciellt fullmånen. Jag följer Yasmin Bolands nyhetsbrev och läser hennes bok, och eftersom varje fullmåne bär med sig något nytt och spännande delar jag det med er här lite nu och då.

Elizabeth Peru är en väldigt inspirerande källa till kosmiska energiskiften. Hon hälsar att den förändringen som pågår just nu sker i var och en av oss och förflyttar oss till en helt ny version av oss själva. Den är väldigt stark! Jag har känt av den något enormt. Här inombords härjar en stormvind och mitt huvud undrar när det ska mojna. Det är både härligt och tröttsamt på samma gång. Först trodde jag att det var en värre version PMS men det har jag uteslutit nu.

Om du upplever att ljuden runt omkring dig har blivit tydligare och kommit närmare inpå dig den senaste veckan så är det fullt naturligt menar Elizabeth. Vi befinner oss just nu som i en stor kosmiskt ljudkammare där vi kan höra vår egen andning, våra hjärtslag, våra fotsteg …. och vårt medvetande. Kanske känner du igen dig i ett stort behov av egentid, eller en stark vilja att ta kontakt med andra samtidigt som du behöver ta hand om den här energin som strömmar genom dig just nu. (Jag säger ja på allting.)

Denna fullmåne är i jungfruns tecken. Enligt astrologin har vi alla lite av en jungfru i oss. Yasmin säger att ”Jungfruar oroar sig för mycket.” Så fundera på var i kartan din jungfru befinner sig och ta en funderare på om du kanske oroar dig onödigt mycket just där. Jungfruns tecken handlar mycket om analys, så nu är ett bra tillfälle för att analysera hur vi mår och börja arbeta med våra rädslor. Börja med att hitta dem:

  • Vad är du riktigt rädd för?
  • Vad skapar osäkerhet i dig?

Fullmånen är också tiden då vi mår bra av att överlämna oss själva, kapitulera. När Yasmin pratar om att överlämna sig – ”surrender” – så är det att helt och hållet hänge sig åt och lita på det gudomliga/universum med hela sitt hjärta. Det är ingen lätt uppgift men en liten sekund åt gången är bättre än ingenting.

Glöm inte att fullmånens kraft sitter i ett par dagar innan och ett par dagar efter sin peak så meditera med den, arbeta med att förlåta, släppa taget och ge plats för nytt. Det är du värd =).

Moonsparks,

Alex

En ny ingång till vem jag är

Förra helgen hade jag en helt magisk tid och umgicks med mina gamla barndomsvänner. 11 tjejer på vift i Stockholm, samlade från när och fjärran. Alla har vi en sak gemensamt - vi är uppvuxna i Helsingborg på 70-talet och gick ut gymnasiet på 90-talet. Som mest umgicks vi alla i gymnasiet. Abba, Madonna, Pet Shop Boys m.m. gick varmt i högtalarna, hormonerna sprutade och gav både tillfälle för roliga och tokiga saker och det vanliga tjejdravlet.

Kort efter gymnasiet spreds vi för vinden till jordens alla hörn och sedan dess är det inte så självklart att få ihop en tid då alla kan ses. Men nu, 5 år efter vårt gemensamma 40-års kalas, lyckades vi.

Fördomar och egna sanningar lever kvar

Något vi konstaterade är att vi känner varandra väldigt väl som unga, knappt 20 år gamla. Sedan har vi ett glapp på lika länge (förutom tvillingarna så klart, och jag och min kusin…kanske några fler). Men i det stora hela har alla haft fokus på annat och andra under tiden mellan 20-40 år. Det är ju självklart och helt naturligt. Det vi däremot fick syn på nu är att vi gärna tänker på och definierar varandra som om vi fortfarande var 20 år. Och när vi väl ses  - som den här helgen - fylls luckan av det som saknas sakta igen och vi får upptäcka varandra på nytt. Våra gamla uppfattningar om varandra - du är ju sån, du har väl aldrig tyckt om si, visst är du en partyprinsessa - möter nytt, och vänskapen får en ny prägel. Roligt, spännande och även lite omtumlande.

Människans Design

Det där med uppfattningar om varandra och om oss själva är intressant och något vi borde studera närmare oftare. Jag har just fått lära mig ett nytt sätt att göra det på.

För några veckor sedan hade jag ett långt och intressant möte med en kvinna som ni nu kan få lära känna ännu bättre här på bloggen. Hon heter Hannah Carin Noelius och är författare, diplomerad psykosyntesterapeut och certifierad analytiker och guide inom Human Design. När vi möts, vilket vi har gjort ett par gånger, så sprids värme och inspiration och vi gillar att lyssna på varandra (känns det som ;).

För nästan ett år sedan berättade Carin för mig om Human Design och jag blev eld och lågor att höra att det finns en karta, en blueprint på hur min och din konstitution ser ut, hur vi är uppbyggda! Ändå tog det nästan ett år innan jag kom loss att få den presenterad för mig. Och nu har jag den =).

Det här systemet berättar om mig på ett nytt sätt - hur jag fungerar, vad jag har för roll här på jorden och den bästa strategin jag kan använda för att vara i min essens. Det är en exakt karta och manual över mig men är långt ifrån så teknisk och opersonlig som den låter. Tvärtom ger den tillgång till hur jag genetiskt är designad att engagera mig i världen, och hur mitt unika, inre vägledande system opererar.

Två typer av vetenskap i ett verktyg

Det kartan visar stämmer - åtminstone för mig. Och lösningen, strategin som den föreslår hjälper mig i situationer dagligen. För min del, som s.k. Projektor, ska jag vänta, avvakta tills tillfället är rätt, tills jag är inbjuden istället för att forcera och initiera utan att omgivningen är med på noterna. Det kanske låter som något alla borde tänka på, men riktat till mig som är en driven persion blev det väldigt värdefullt, om än något obekväm och framförallt okänd. Vänta - hur gör man det? Vad händer i min kropp när jag inte får springa på som en tok? Frustration! Varför då? Hrm, det tål att tänkas på. Men när jag tittar tillbaka på situationer där jag faktiskt har väntat in rätt invit så är det de bästa… Lärdom!

Vad är då Human Design? För att citera Carin ytterst kort:

”Human Design systemet är en syntes av två typer av vetenskap; De uråldriga observationssystemen som Astrologi, det kinesiska systemet I ́Ching, Vediska Chakra systemet och Livets träd, Kabbalan – och de moderna disciplinerna som Kvantfysik, Astronomi, Läran om Genetik och Biokemi.”

Med denna nya kunskap kan jag nu se på min roll i mitt ungdomsgäng då och nu med nytt perspektiv. Och jag kan förstå mig själv igen, med spetsade sinnen.

Hannah Carin är vår nästa vän välkommen in i Livsenergis bloggfamilj!

(Hon är även mamma till Linn Maria Wågberg som många av er säkert har hört talas om på grund av boken Himlen måste sakna en ängel.)

Vårkänslor,
Alex

 

En lucka för tristess i vardagen

I dagarna har jag haft anledning att läsa på om meditation och forskning kring det. Om ni inte redan har gjort det, googla på ”meditation forskning” och börja läs. Det är så oerhört häftigt att ett så enkelt och billigt verktyg kan göra sådana enorma förändringar – i vårt dna, med vår fysiska hälsa och den mentala. Tänk om alla ägnade 10 min åt meditation varje dag, då skulle vi leva i en snällare värld!

På sistone har det dragit in en storm av nya, spännande möjligheter och jag kan ärligt erkänna att jag inte är så duktig på att tacka nej eller sätta gränser. I stället fångar jag möjligheterna som bollar, kastar snabbt upp dem i luften igen och tänker att jag tar itu med det ”positiva problem” som uppstår om alla möjlighetsbollar vill landa och bli omhändertagna. Varför är man bättre på att sätta gränser för sina barn än för sig själv? Lite meditation och mindfulness kanske skulle hjälpa…?

Det är roligt med detta ämne, som fängslat så många forskare på sistone. Det dyker upp precis hela tiden – som den gyllene nyckeln som kan öppna alla dörrar. Inte konstigt att jag blir nyfiken. Och faktiskt, jag är ganska övertygad om att det ligger något i det.

Jag slås dagligen av hur vardagslivet går emot naturen, hur utvecklingen fördummar oss, gör oss lata eller får oss att kämpa istället för att välkomna flow.

Min familj lever ett alldeles för hektiskt liv. Jag skulle önska att mina barn hade en daglig lucka för att ens ge tristess och otålighet en chans att finna fram till dem. Istället är de ständigt underhållna av dataspel och sportaktiviteter. Och visst, jag har makten att förändra. Jag vet. Men, det är inte så lätt.

Där sa jag det! Det som vi alla tänker, vill säga, men får ett litet uns dåligt samvete. För vi vet vad mottagaren kan skicka tillbaka: ”Det handlar om prioritering. Vill du så kan du.” Jag om någon kan säkert uppfattas som en irriterande mygga med ständigt muntra tillrop om ”tankens kraft” osv. Det är jag medveten om. En del gillar och behöver det, en del inte.

Jag har också respekt för att vi lever i den tid vi lever, med allt det goda och onda den för med sig. Det betyder inte att vi inte ska göra det bästa av den, se mönstren vi gärna vill bryta och hitta vägar att göra det på. Det är säkert en del i Planen. Vi som vill förändra har stött på en enorm utmaning. För att orka behöver vi hitta smarta verktyg som ger kraft och kreativitet att ödmjukt och övertygande visa på möjlighet till balans i de flesta av livets alla delar.

Go meditate.
Alexandra

Häromdagen var det bara att ställa in yogapasset och skotta fram bilen. Tur att man kan meditera hemma!

I brist på fundament och mönster

I dagarna lanserar vi en ny bok – Jordmedicin. Till varje ny boklansering gör vi en tidning som våra medlemmar får hem i brevlådan. I den får man läsa om den nya boken, vi presenterar boknyheter i genren för inre och yttre hälsa och så försöker vi fylla sidorna med redaktionella texter och förslag på bra böcker och produkter för att hålla sig frisk, glad och inspirerad. Det här vet ju alla ni som är medlemmar, men för er andra.

Jag skriver också alltid en krönika till den nya boken (www.livsenergi.se/inspiration/kronikor/). Varje bok sätter igång en process i mig, och Jordmedicin triggade ”Att se sig själv – först”:

”Det finns en komplexitet i idén att ta hand om sig själv, ge sig själv ”egentid” eller sätta sig själv i främsta rummet. … Jag är en stark förespråkare för att se sig själv först, ja, till och med innan dina barn, din partner, din hund eller katt. Frågan är HUR du ser dig själv. Om vi vågar och tar oss tid att se oss själva betyder det att vi ägnar en stund åt reflektion, vilket är nyckeln till att se hur vi mår och hur vi handlar.”

För några år sedan jobbade jag med kommunikation på en skola som heter Hyper Island. Där ”lärde” jag mig att reflektera. Jag hade egentligen gjort det större delen av livet, men här jag fick en struktur för det, lärde mig de kanske löjligt enkla (men otroligt viktiga) och självklara grundstenarna och fick en förklaring till varför det är bra och vad det kan bidra med. Och så fick jag en struktur för hur man kan använda sig av reflektion i sitt dagliga liv för en positiv utveckling.

Det sistnämnda har påverkat mig enormt och det var alldeles nyligen som jag förstod vad det var jag hade fått. När jag fördjupade mig i Sandra Ingerman (författare till Jordmedicin) så berättade hon hur hon i sin ungdom var ganska vild och vilsen om än hon var väldigt öppen till sinnet. Hon visste det inte då men hon saknade en struktur för sin andlighet ända tills hon fick kännedom om schamanismen – först då föll allt på plats.

Att ha en struktur, ett fundament hjälper oss att stå stadigt, att hålla fast vid en idé och komma tillbaka om vi råkar irra iväg en stund. I många fall får vi strukturer på köpet i livet, t.ex. när vi går i skolan, på jobbet, gymmet osv. Men när det kommer till sådant vi själva skapar – som en egen meditations- eller andlig praktik – kanske strukturen glöms av eller ignoreras i tron att den inte är så viktig. Eller så tänker man ”äsch, det blir som det blir”. Sandras ord fick mig att ta en funderare över mina strukturer i livet. Har jag de som behövs på plats? Fungerar de? Saknar jag någon?

Jag har behov av en stor portion frihet, men det betyder inte avsaknad av begränsningar, På samma sätt, kan en struktur vara så ostrukturerad som jag vill och behöver att den är för att inte känna mig låst.

Det roliga är att jag har alltid förkastat struktur till något som är tråkigt och ”för andra, inget för mig”. Och så har jag svävat vidare. Nu inser jag att den faktiskt är viktig för mig. Den hjälper mig, visar mig ett mönster som jag kan följa om och när jag vill. Som en möjlighet när jag vill komma tillbaka. Till mig själv. Till min praktik. Den blir som ett rutnät till vilken jag fäster hur jag mår, mina värderingar och vad som är viktigt i livet. Jag kan ägna den hur mycket eller lite fokus jag vill, bara den

finns där…

Vad säger ni om struktur. Jag är idel öra =).

Varma torsdagshälsningar,

Alex

Förresten, om du är intresserad av att titta vidare på Jordmedicin så kan du göra det på www.livsenergi.se/periodens-bok-jordmedicin/, eller läs om författaren Sandra Ingerman på www.livsenergi.se/sandra-ingerman/.

Ibland vill man bara kräkas på det

Godmorgon lördag!

Efter en härligt hundpromenad i gnistrande morgonsol och snöknarr under fötterna har jag nu fått i mig kaffe, en ovanligt god ostsmörgås och ett alldeles för överkokt ägg. Huset sover och jag får vara vaken i princip själv. Guldstund! Då var det tydligen läge för reflektion:

Vi tenderar att värdera oss själva utifrån våra egna förutfattade meningar om vem jag är, hur jag är och hur andra uppfattar mig. Det där sista är ganska intressant. Vi hittar helt enkelt på många gånger. Jag har insett det om mig själv många gånger och blir lika förundrad varje gång.

Häromdagen trillade jag över det här citatet som etsade sig fast i mig och fick mig att fundera. Tänk, även jag kanske är en inspiration för andra. Jag har ju faktiskt ingen aning. Möjligheten har inte ens slagit mig förut. Men det ju fullt möjligt.

Jag menar inte att det ska vara ett mål att vara en inspiration till andra men det är en fin tanke, i motsats till många andra som slår en dagligen, att man faktiskt kan ge någon annan något fint utan att försöka. Genom att bara vara sig själv.

Och jag tror att det är där gnistan till inspiration föds – när man är sig själv.

Men, vi är nog flera som känner att vi har hört det där – var dig själv – till leda. Ibland vill man bara kräkas på det och skjuta tillbaka några snärtiga, halvt elaka ord till den som sade det. För det är inte så lätt att veta alla gångar. Hur 17 är man det? Mmmmmmmm. Bara jag vet. Bara du vet.

En magisk kraft i månen

Det här kalla vädret som kommit till Stockholm gör natthimmelen mörk och stjärnklar. Ikväll tornade månen upp sig som en stor silvrig boll och påminde om att den snart är full igen. Jag följer månexperten Yasmin Boland (författare till boken Månologi) och får hennes nyhetsbrev varje dag. Idag berättar hon att den exakta tiden för nästa fullmåne är den 21 januari kl. 06.16 här i Sverige. Så, för alla morgonpigga, joina mig i en fullmånemeditation i ottan på måndag!

Jag har alltid fascinerats av månen, speciellt för att en är så enorm. Och jag som tycker om kontraster attraheras av det mörka och det ljusa. Men Yasmin har lärt mig att det finns mycket mer att hämta från månen, att man kan använda den som en slags klocka och följa månens cykler. Det är faktiskt väldigt spännande!

Vid fullmåne bubblar våra känslor upp till ytan så att vi kan ta itu med dem, energimässigt städa och rensa lite i vårt inre. Yasmin rekommenderar att vi gör upp med vårt förflutna minst en gång i månaden. Hon har även en liten ritual för det som hon kallar för "fullmåneförlåtelse", men man kan så klart göra precis hur man vill.

Jag kan tänka att om man sätter det i system så blir det lite lättare och mindre dramatiskt för varje gång. Saker som har blossat upp kanske inte hinner bli så stora. Inte minns blir det en månatlig påminnelse om att reflektera och fundera på vad det är som upprör oss och varför. Kanske vi kommer på att det är något onödigt vi lägger vår energi på och kan släppa taget om det.

Just det där sista är intressant. Man hör ofta talesättet "Where attention goes, energy flows", och jag tycker det är så sant. Men ofta märker vi inte var vi lägger vår uppmärksamhet förrän det har gått timmar, kanske till och med dagar, veckor eller år. Det är där en stunds reflektion kommer in så passande. Blir vi vana att reflektera, få syn på oss själva och hur vi mår så är det mycket lättare att skifta uppmärksamheten rätt. En rutin kan ju vara bra om den får oss att komma ihåg något som gör oss gott, som fullmåneförlåtelse till exempel.

Själv har jag ingen rutin alls men skulle på många sätt vilja hitta en. Att skriva den här bloggen är absolut ett tillfälle, om ej jag inte har någon rutin kring den ännu. Men det är säkert många där ute som har någon. Dela gärna med er och ge mig inspiration =).

Den här lördagkvällen är också en känslosam sådan. Fullmånen är ännu inte i sin fullaste form, men den är potent och det kan få oss att bubbla. Så ta hand om er <3

Gnistrande hälsningar,
Alex

Sockerdricka i kroppen!

Vissa dagar är bara fulla av energi, sådär mycket så det spritter i hela kroppen! Så har jag det just precis nu. Jag vill nästan poppa upp korken i huvudet och låta sockerdrickan svämma över!

Men dagen började inte riktigt så. Snarare var det en sådan morgon som jag inte tycker om. Dåliga starter är inte min grej. Strul med logistiken, sjukt barn, hönsens vattentank (jag passar några härliga höns den här veckan) var tom och sedan blev det översvämning…ja, listan blir längre men jag besparar er en långrandig historia.

Så kommer jag till jobbet och har ett enormt inspirerande samtal som gav så otroligt mycket energi. Tack universum!

Den här spännande personen kommer börja blogga hos oss. Jag är så spänd på att berätta mer men vill spara det för att ger er allt i en snygg och spännande förpackning. Just nu är jag bara uppe i varv och tankarna är precis överallt…röriga och ofullständiga.

Nu ska jag snart gå på en lunch där jag är ganska säker på att jag kommer landa, grunda mig i livet - allt det goda och tyvärr även allt det hemska som man inte tror ska hända så nära en själv. Men jag älskar att träffa den här personen för det finns så mycket djup där, önskan om förståelse, öppenhet, acceptans och även eget ansvar - vilket jag vurmar så mycket för. Om vi bara kan se oss själva och ta ansvar för våra liv istället för att skjuta över det på andra så kan vi försätta berg! Det är så otroligt häftigt att få följa människor som lyckas med det ”omöjliga”.

Solen skiner, det gnistrar i snön. La vita e bella!

Sparkles!
Alexandra

Teaser eller spoiler alert!

Mitt jobb som förläggare på Livsenergi är fyllt av många olika spännande delar. Så klart några som är mindre roliga också, men det hör ju till. Just nu har jag extra fokus på att pussla vidare på vår utgivning för sommaren och hösten 2019, även in på 2020(!) om det faller sig väl. Aldrig hade jag trott att jag skulle få sitta och gotta mig med en massa spännande manus, välja och vraka och ha möjligheten att bestämma vilka böcker som ska komma ut på svenska. Men det får jag – och är så glad för det. Ännu gladare blir jag när vi får feedback från våra läsare och medlemmar =).

Just nu jonglerar jag med titlar för att skapa en intressant mix för året. Utgivningen måste vara varierad och inte kännas för lik månad efter månad.

På näthinnan just nu har jag bland annat en ny bok om healing, en om kinesisk medicin, kroppens energikanaler och flödet av meridianer, att gro en ny kropp, att leva länge men dö ”ung” vid god hälsa, en änglakortlek med underbart vackra bilder m.m. Snart får jag in översatta manus på böcker skrivna av Louise L. Hay, Anthony William, Matt Kahn m.fl. Och igår fick jag godkänna ett tryck för en otroligt efterlängtad bok av Pema Chödrön.
Det finns en uppsjö av böcker inom vår genre body-mind-spirit, och det tar sin lilla tid att låta var och en sjunka in, landa för att veta att det är ”rätt” bok för oss. Just nu letar jag med ljus och lykta efter rätt titlar inom chakra-, häxor och kristaller.

Jag vet att jag med detta ”teasar” många av er medlemmar som läser det här och är sugna på att veta på förhand vad som kommer. Samtidigt känner jag många av er som älskar överraskningen när tidningen dimper ner i brevlådan, så för er kanske det tvärtom känns som att jag lämnar ut för mycket? Ni får höra av er.

När en bok kommer ut har jag haft den i mitt hjärta i ett halvår, ofta mer än så. Jag har – i nästan alla fall – pratat med författaren och fått en personlighet kopplad till bokens innehåll. Den aspekten blir så klart ännu starkare om vi har pratat via Skype och sett varandras minspel, skrattat tillsammans, kanske delat en rädsla eller oro. Jag bygger relationer till våra böcker och den vill vi förmedla vidare så äkta som möjligt genom sättet vi presenterar dem, författarna och ämnet.

Jag kan erkänna att jag är nervös vid varje lanseringstillfälle och tänker Hur ska boken tas emot?, Ser ni vad jag ser? Går budskapet igenom? Förstår ni hur härlig, smart eller duktig den här författaren är? Så klart hoppas jag det. Samtidigt jobbar jag på att lära mig att inte hänga upp mig på misslyckanden och missuppfattningar, vilket alltid har varit en utmaning. Mer om det en annan gång. Oavsett, att ge ut böcker för Livsenergi är världens bästa jobb för mig, Alexandra. Det är spännande, utmanande, roligt, intressant, varierande, läskigt, nervöst, jobbigt, och …. alldeles, alldeles underbart.

Vad vill du ha ut av din huvudsakliga sysselsättning? Hur får det dig att känna dig?

Ha en fin onsdag kväll!
Varma hälsningar,
Alexandra

Att frysa är tortyr

Lördag morgon. Jag sitter på mitt favoritställe nära yogastudion och njuter av en kopp kaffe och cashewmjölk en stund innan passet börjar. Jag reflekterar över den veckan som har gått och kan snabbt konstatera att jag inte har varit i balans, varken i mitt humör, kroppstemperatur eller frekvens. Därefter konstaterar jag att jag inte tycker inte om att vara i obalans. Vem gör det…;)

Självklart hänger allting ihop och det ena ger det andra. Men en insikt som har landat den här veckan är att kyla och att frysa påverkar mig i större grad än jag har förstått. När jag inte kommer undan kylan någon gång på dygnet kan jag inte slappna av. Att ständigt gå omkring och spänna sig kan ju inte vara bra på något sätt. Det här är faktiskt något jag skulle vilja prata med någon kunnig om, gärna höra flera olika perspektiv; kinesiolog, massör, kiropraktor, ayurvediskt kunniga, läkare…
Till exempel:

  • Hur vet vi att vi spänner oss (jag tror vi gör det mycket mer än vi själva förstår)?
  • Vad händer i kroppen i det tillståndet?
  • När vi sedan slappnar av, vad händer då? Kan det föra med sig symtom som är bra att känna till?
  • Om vi vet att vi har en spänd period, vad kan vi göra för att lindra symtomen?

Får jag några intressanta svar i frågan ska jag dela med mig, promise.

Minne från veckan: Den stunden jag låg fullt påklädd under en filt och ett duntäcke i tv-rummet och tittade på Vår tid är nu. Jag kände värmen krypa in i ryggen, hjärtat, lungorna och ända ut i tårna. Då slappnade jag av för första gången på flera dagar.

Tillfället gavs och jag hoppade – ut i det okända

Varför inte börja året med något stort. EN BLOGG! Jag har gått i ett år och värkt fram tankar, idéer och planer för innehåll, utseende, medbloggare och allt möjligt för att göra en så bra blogg som möjligt, men ibland blir planeringsarbetet onödigt stort, och när det händer tänker jag att det är bättre att bara göra det!

Det finns många anledningar till att jag så gärna vill att Livsenergi ska ha en blogg. Vi är ute på en mycket viktig upptäcktsfärd – att hitta fler människor som vi, som vill utforska sig själva, sitt inre och leva livet på bästa möjliga sätt. Som vill något mer än att äta mer hälsosamt. Kanske snarare förstå sig själv på djupet. Eller åtminstone börja, försöka. Vi skönjer ett stort intresse för detta där ute. En del har redan kommit en bra bit på vägen, andra har börjat nosa lite nyfiket. Oavsett var du står hoppas vi att du ska finna något av intresse här hos oss.

Vi vet att den här världen ännu är ganska liten. Det är inte helt lätt att hitta forum där man kan inspireras, lära sig och få nya perspektiv på det spännande och mystiska som är livet i sin yttersta form. Och alla har vi vår egen väg inåt, inspirerade av något speciellt på rätt plats i rätt tid. Därför är detta tänkt att vara ett forum där man får möjlighet att träffa flera bloggare som delar med sig av sin specialitet, det kan vara tankens kraft, attraktionslagen, healing, änglar, astrologi, kristaller, magi, hypnoterapi, tarot och annat spännande.

Inom kort kommer vi att presentera fler bloggare. Jag kommer själv att blogga och dela med mig av mitt liv som klubbansvarig, förläggare för de böcker vi ger ut och hur jag väver in min egen ständiga, personliga och själsliga resa i mitt liv – i med- och motgång. Det gemensamma för oss alla som skriver här är att skapa en större förståelse för livets innebörd och hur vi själva har makten att påverka det i den riktning vi önskar.

Livsenergi är en gammal bokklubb som numera ägs och drivs av en liten familj. Vi som jobbar här är passionerat intresserade av livet och hälsan i en enda stor helhet och vill sprida en djup kunskap om välmående till sinne, kropp och själ.

God fortsättning på 2019!

Varma hälsningar,
Alexandra Jerselius