Marcela Lobos – en bro mellan väst och den sydamerikanska ursprungsbefolkningen

Så beskriver författaren till Andernas heliga koder sig själv. Marcela Lobos är gift med den välkända författaren, schamanen och medicinska antropologen Alberto Villoldo. De delar sin tid mellan USA och Chile, där Marcela föddes. Hon växte upp under den diktatoriska militärregimen i en icke-religiös familj som lät henne utforska andligheten på det sätt hon ville.  

– Jag tror att alla barn har möten med det andliga. Som barn är vi inte separerade från det stora mysteriet, säger Marcela och berättar vidare att hon var en stor drömmare som liten. Drömmarna, som ibland var profetiska, gav henne också guidning från andevärlden. 

Men Marcela var inte bara en drömmare, hon beskriver sig även som en rebellisk själ. 

– Jag hade bra betyg men var den mest rebelliska eleven i skolan. Jag har alltid haft lätt att få med mig människor och brukade övertala mina vänner till hyss, t.ex. att dra med ett stort gäng från skolan och åka skidor istället. 

Den rebelliska energin gjorde att hon blev Chiles första kvinnliga snowboardåkare och surfare, vilket tog henne till USA. Där träffade hon sin man, som hon senare fick två söner med (nu 28 och 25 år gamla). Men allt var inte frid och fröjd. Mannen hon gift sig med visade sig ha samma förtryckande egenskaper som den diktator hon flytt från i Chile och Marcela mådde otroligt dåligt i äktenskapet. Det gick så långt att hon kände sådan hopplöshet att hon övervägde att ta sitt liv. Som en sista utväg bestämde hon sig för att testa en soul retrieval-kurs för The Four Winds Society och Alberto Villoldo.  

– Denna djupa kris gjorde att jag öppnade upp för att be om hjälp från den transcendentala aspekten av livet. Jag tänkte att om inte hjälpen kan komma från ovan så vet jag inte vad som kan hjälpa mig. 

Det hon upplevde var omvälvande, och det visade sig bli mer av ett destiny retrieval än ett soul retrieval. 

– Jag kom i kontakt med mitt öde och förstod att det inte var bundet till mer trauma eller karma. Skiftet var starkt och direkt, som genom ett blixtnedslag bröt jag det mönster som hållit mig fast och började vandra en ny väg.  

Marcela är av tron att för att kunna komma åt sin inre sanna essens behöver man våga titta på alla delar av sig själv.  

– Vi behöver omfamna det vackra men även de delar i oss som gör ont, våra skuggor, annars blir vi sjuka.  

Och det är just det som Munay-Ki hjälper oss med. Marcela beskriver det som en karta till evolutionen av vårt medvetande, som hjälper en att steg för steg hämta hem sig själv igen genom att inse att vi alla har ett ansvar och är en del av helheten. När vi gjort det, berättar hon, är vi redo att ta emot själens kall, vårt heliga syfte, och leva vårt liv på ett sätt som är större än det vardagliga.  

– Det handlar om att vara den förändring man vill se, inte bara tala om det.  

Har du några ritualer som håller dig förankrad, gör att du minns att du är en del av helheten och inte distraheras av det yttre och ytliga?  

– Jag vaknar och är ett med solen! Jag går ut och tar emot solens ljus några minuter, andas och kommunicerar med naturens element genom tacksamhet och närvaro. Jag tänder även ljus hemma och på mitt altare och jag tycker om att ha blommor och omge mig med skönhet.  

Att skapa en plats som lyfter henne själsligt är alltså viktigt för Marcela och hon skiljer inte på de profana och heliga delarna i livet. 

– Mitt liv är heligt och jag utgår från att alla jag möter är en bror eller syster. Vi behöver alla helt och fullt delta med hjärtat i skapandet av vårt liv. 

 

Intervju: Alexandra Jerselius 

Text: Sofia Ekholm