Megan Watterson: ”Hjärtat talar till oss när vi är närvarande nog att höra det” 

Meggan Watterson, författaren till underbara, ögonöppnande Maria Magdalena – Den begravda sanningen får oss på Livsenergi att känna oss lite utvalda. Just nu tackar hon nämligen nej till alla intervjuer på grund av att hon håller på att slutföra sin nästa bok (om Thekla, som ni även stöter på i den här boken). Men hon sa ja till oss! Dels för att hon ”älskar omslaget” som vi har prytt hennes bok med, dels för att hon har nära band till och många vänner i Sverige. Vi tackar ödmjukt för detta.  

Vem är Maria Magdalena för dig, och varför är hon så speciell?

– Det började redan i tidiga tonåren. Min mamma är feminist och vi hade ingen religiös uppväxt, men jag hade många existentiella funderingar och frågor och hon visste inte riktigt vad hon skulle göra med mig, så hon skickade mig till den mest liberala kyrkan i närheten.  

Kanske skulle Meggan få svar på sina frågor inom kyrkans värld. Men som ung och klarsynt tog det inte lång tid innan Meggan upplevde en tydlig dissonans i kroppen, en inre känsla av att det var något som inte stämde. Det blev så uppenbart att kvinnor under hela kristendomens historia har tryckts ner och tystats.  

– Borde inte alla få göra sin röst hörd? Jag hade en föreställning om att den heliga rösten, gud, skulle representera oss alla. Så var inte fallet, och det fick mig att lämna kyrkan och aldrig återvända.  

Men någonting hade väckts inom henne – en ilska och en rädsla som manade henne att ta reda på vad det var hon kände egentligen. För hon visste att svaret fanns på en nivå som hon just då inte kunde nå fram till i sig själv.  

Du har forskat och studerat feministisk teologi i över 20 år, bland annat på Harvard – skulle du säga att det är ditt kall?

– Jag har haft en längtan efter att göra de röster som tystades för så länge sedan hörda. Att föra fram de skrifter som visar att män och kvinnor är jämlika men som exkluderades när bibeln sattes ihop på 300-talet.  

Meggan har alltså jobbat utifrån den ”radikala” idén att vi alla skapades lika och velat applicera den på antika texter för att utforska och hitta sanningen.  

Finns det någon speciell livshändelse som har påverkat dig?

– Jag behövde hitta svar på om jag skulle skriva denna bok eftersom jag förstod att den skulle kunna upplevas provocerande och kritisk. Så, innan jag började skriva besökte jag en liten stad i södra Frankrike som sägs hysa Maria Magdalenas huvudskål. Jag gick ner i kryptan och mediterade framför denna skalle som är omsluten av en guldram med fyra änglar. Jag bad att bli visad vägen och till slut hörde jag inom mig: ”Att vandra med mig är att vandra som jag.” 

Det blev en uppenbarelse för Meggan, som plötsligt insåg att även hon, trots alla år av forskning och studier, hade förkastat Maria Magdalenas kraft och att det hindrat henne att se lärans kärna – att vi behöver lyssna inåt, på hjärtats röst och inte på vad andra runt omkring oss säger är sant.  

– Det var ett definierande ögonblick, att höra det och hitta modet att agera utifrån det.  

Att lyssna inåt och lita på att det man känner är sant är inte alltid lätt erkänner hon, och det är något hon brottas med precis som många andra.  

– Men jag vet också hur det går om jag inte göra det. Och med tiden upplever jag att skammen och dömandet mot mig själv avtar och byts ut mot mer acceptans och kärlek.  

Vad vill du att läsarna tar med sig efter att de har läst boken?

– Att vi behöver leva livet i större kontakt med oss själva. Att återta makten över och lära oss lita på att den tystlåtna rösten inombords visar vägen till det liv som är menat för oss, och hjälper oss att konfrontera rösterna utifrån som tenderar att styra ditt liv i en annan riktning. 

Intervju: Alexandra Jerselius 

Text: Sofia Ekholm