Beskrivning
”År 2008, under en mycket svår tid i mitt liv, hände något som förändrade mitt sätt att uppfatta världen och som gav mig en direktupplevelse av ett djupt mysterium.”
Så börjar John Geigers bok om det fenomen som kallas upplevd närvaro. Han hade nyss varit med om bland det svåraste man kan uppleva som människa, att ett nyfött barn dör. Det som hände när han satt och jobbade i sitt arbetsrum en sen kväll, var att han upplevde en plötslig, tydlig närvaro som han bara visste var hans bortgångne son – men som vuxen. Hur han kunde veta det går inte att förklara, men för John var det alldeles uppenbart och självklart. Upplevelsen hjälpte honom genom den smärtsamma period som han just då genomgick.
Johns egen historia är bara en av den mängd berättelser som funnit sin väg in i den här boken. Det här är sådant som människor burit på länge, som förändrat deras liv, och som man inte berättar för vem som helst. Men tack vare sin forskning kring upplevd närvaro har John Geiger fått ta del av många vittnesmål från människor som känt en sådan här plötslig, tydlig närvaro av något oförklarligt, som hjälpt dem i en akut situation, eller under en längre, känslomässigt prövande period.
Man förundras, skräms, fascineras och känner stor tacksamhet när man läser den här boken – tacksamhet och förundran över att världen faktiskt inte bara är tredimensionell och för att räddning kan komma när man verkligen behöver den.
Det är inte bara äventyrare och utforskare som har varit med om ingripandena – långt därifrån. Hundratals människor har delat sina upplevelser med John, berättelser som inte hade något att göra med bergsklättring eller andra extrema aktiviteter. Ofta handlade historierna om förhållandevis vanliga ”stressituationer”, den sortens stress som vi alla riskerar att drabbas av i livet när vi råkar ut för förlust, utsätts för fysiska eller sexuella övergrepp, är med om bilolyckor, eldsvådor och bankrån. Eller när vi måste hantera följderna av långvarig sjukdom, smärtan i att föda barn, förtvivlan i alkoholism och till och med ihållande ensamhet.
Det finns även de som berättar om nära och kära som har varit med i krig eller överlevt andra personliga katastrofer. Berättelserna kommer från all världens hörn och från män, kvinnor, tonåringar och pensionärer. Fenomenet är universellt och det kan hända vem som helst.
”Den upplevda närvaron är mycket starkare än den vaga känslan vi alla ibland har av att någon annan är där när vi är ensamma på kvällen eller går i en gränd. Många avfärdande förklaringar har lämnats och även om det kan ligga något i några av dem förklarar de inte djupet och styrkan i upplevelsen, vilket person efter person beskriver som bland det viktigaste de upplevt i livet. Det finns ett behov av att bättre förstå den dramatiska hjälp den upplevda närvaron kan ge, en hjälp som inte bara innebär uppmuntran utan också kan bestå av förmedlande av faktisk information – och, vid vissa tillfällen, fysiskt ingripande.”
”Det är ett faktum att välvilliga varelser, eller åtminstone något som manifesterar sig som en varelse, utför vardagsmirakler, räddar liv, avvärjer ensamhet och ger råd och skänker tröst åt dem som sörjer, är offer eller plågas av sjukdom. Man ska inte underskatta hur pass vanlig – ja, för att inte säga normal – denna upplevelse faktiskt är. Detta är något som har hänt en massa människor, människor som av rädsla för att bli stigmatiserade har tvekat att berätta men som i många fall har övervunnit sin tvekan. Många av dem bär på ett hopp om att deras berättelser ska inspirera andra.”
John Geiger föddes i Itahca i New York. Han är välkänd fackboksförfattare och forskare och arbetar för The Globe and Mail, Massey College och The Royal Canadian Geographical Society. Han har skrivit fem böcker och är översatt till nio språk. John Geiger bor med sin familj i Kanada, och du kan läsa mer om honom och hans övriga böcker på johngeiger.net
