Rebecca Dennis, andningscoach och författare till Och andas:

- ANDNINGEN ÄR VÅRT BRÄNSLE SOM SER TILL
ATT ALLA VÅRA SYSTEM FUNGERAR

Vi möts mitt på dagen en måndag i februari. Rebecca har varit inne i stan på en utbildning under förmiddagen. Hon berättar att det är snöoväder i England och då blir ingenting i London sig likt. Trots en upp-och-nedvänd måndag morgon ser hon ut att vara väldigt avslappnad och glad. Hon lever sitt livs syfte och ser ljust på tillvaron. Men hon vet precis hur det kan vara med lång erfarenhet av mörker och depression som var på väg att ta hennes liv för inte allt för länge sedan. Andningen blev hennes räddning.

- Jag ramlade över medveten andning för nio år sedan och det var den första metoden som verkligen bet och hjälpte mig att ta mig ur en kronisk depression.

Berätta lite om din egen ungdom.
- Jag fick en depression när jag var 19 år som blev kronisk och höll i sig i många år. Under 15 år gick jag på mediciner. Varje gång jag gjorde försök att bli kvitt medicinerna så föll jag helt igenom. Jag var djupt nere, träffade terapeut efter terapeut under åren för att förstå orsaken och vad som höll mig kvar i mitt tillstånd, men utan någon framgång. När jag var 35 år hade det gått så långt att jag försökte ta mitt liv. Det var först när jag stötte på andningstekniken som det vände, självklart inte över en natt, men den gav mig snabbt hopp om ett ljusare liv och den har fungerat långsiktigt.

Jag undrar vem hon är nu efter att depressionen har släppt och hennes svar är spontant och självklart:
- Jag är en mamma och det är min absolut största bedrift! Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bli mamma med tanke på att man som förälder måste kunna fungera varje dag.
- Utöver det är andningsterapin mitt liv. Den har blivit en stor del av mitt liv och håller mig väldigt sysselsatt =). Att få se förändringen i människors liv tack vare det jobbet vi gör tillsammans är en fantastisk belöning. Jag blir aldrig uttråkad. Dessutom är jag mycket mer balanserad som människa, centrerad och i kontroll över min egen makt som kvinna.

Vi pratar om andningens betydelse för Rebecca, vad det står för i livet och hon radar upp ett antal argument som är lätta att ta till sig:

• Först och främst, andning är liv.
• Andningen hjälper oss att få kontakt med vår kärna, vårt innersta och den påverkar oss på ett andligt, mentalt och fysiskt plan.
• Andningen är också ett kraftfullt verktyg för läkning.
• Andning handlar om att känna snarare än att tänka.
• Andning är något vi föds med, det är alltså inte något nytt. Det för inte med sig några som helst ambitioner utan hjälper oss att vara närvarande. Vi ska bara komma ihåg vårt ursprung och återigen öppna de dörrar som stängts på livets väg.

Kan du berätta lite om medveten andning och transformationsandning, vad är skillnaden?
- Jag jobbar med att hjälpa människor förflytta sin andning från bröstet ner i magen där den hör hemma och det kräver en medvetenhet för att göra det. Medveten andning kan man jobba med på egen hand och det är oerhört effektivt. Den typen av medveten andning som jag lär ut kallas transformationsandning (Transformational Breath på engelska) och för att få den djupaste upplevelsen av det behöver man en ledsagare, en lärare.

Utgångspunkten är alltså densamma och så kan man utöva det på olika nivåer. Är det här kopplat till yoga på något sätt?
- Nej inte alls. Jag jobbar bara med andning. Däremot har jag många yogautövare som kommer till mig för att fördjupa sin andning och sin praktik.

Ser du ett ökat intresse för andningen?
- Absolut. Vi är mycket mer medvetna om andningens betydelse idag än tidigare, den enskilda människan och även företag som värnar om sina medarbetare. Det börjar bli allmänt känt att andningen är en effektiv metod för att hantera stress, ångest och många andra tillstånd. Våra kroppar orkar inte med det tempo som vi håller idag och andningen ligger nära till hands att reflektera över.

Rebecca berättar att hon får besök av alla möjliga typer av människor som vill ha hjälp. Det som förvånar är hur många barn och ungdomar hon jobbar med.
- Det är väldigt många ungdomar som kommer till mig, tonåringar och även yngre än så. De har problem med prestationsångest och förväntningar på sig själva och från andra. Våra vanor idag har en stark effekt på vår hälsa, tonåringarna är konstant uppkopplade och alla intryck och erfarenheter som de möter via sociala media och så vidare skapar en väldig press, utseendefixering är bara ett av många exempel.
- Vi andas 20 000 gånger per dag och det går oss obemärkt förbi, vi tar det för givet. När vi börjar se vår andning och hur den ter sig, då kommer även känslorna. Andningen är mitt ankare och det ger mig mer energi. Vi kan förändra tankemönster och hur vi känner bara genom att andas. Det är häftigt när man förstår och får uppleva det.

Vilket är det mest vanliga andningsmönstret du möter hos människor?
- Jag gör en andningsanalys på varje klient jag träffar och det jag oftast ser är s.k. ytlig andning och frusen andning vilket är när vi håller andan. Folk andas också mer i bröstet än i magen, vilket gärna hör ihop med en idé om att vi ska hålla in magen!

Oj, där träffade du en öm punkt i mig ;). Ge mig några goda skäl till varför jag ska sluta hålla in magen.
- Om du tar ett djupt andetag med en mjuk mage så gör du dina magmuskler en stor tjänst genom att släppa taget om begränsningar i diafragman. Om vi lär oss att andas djupare ner i magen så minskar stressen i kroppen och känslan av fly-eller-fäkta-läge.
- Bukandning skapar dessutom en inre massage som berör det parasympatiska nervsystemet, vilket betyder att vi kommer in i ett avslappnat tillstånd som även gynnar matsmältningen. Och inte minst, rätt andning för oss tillbaka till nuet, det innevarande ögonblicket.

Varför är den här boken så viktig?
- Den uppmuntrar människor till att bli medvetna om sin andning och lära känna den på nytt. Den ger en god insikt i hur andningen påverkar resten av kroppen. Om vi förstår hur hela systemet är sammankopplat kanske vi är mer snälla mot våra kroppar, tänker på vad vi äter, hur vi andas och vårdar och älskar oss själva.

Text: Alexandra Jerselius