Hej allesamman.
Jag vet att många hoppar till och kanske misstror, eller åtminstone drar öronen åt sig, när de hör namnet Jesus. Ett exempel: Jag har hållit gruppmeditationer under våren med kanaliserade budskap från Jesus – och det händer något när jag nämner hans namn. Något i rummet förändras, jag uppfattar det som att människorna bryts ur sitt flow av det vackra budskapet för att namnet väcker – ja, vad? Tvivel? Jag tror att många förknippar namnet med Bibeln och med religion, vilket vi i Sverige har väldigt mycket motstånd till. Så det är helt enkelt ett väldigt laddat namn och det är förståeligt i det samhälle vi lever i. I mitt ”inre” samhälle 🙂 känns det dock kärleksfullt, fridfullt, tillåtande och härligt mjukt när jag är i kontakt med Jesus. Och han har varit med mig en hel del senaste tiden. Han är otvetydigt en av mina anförtrodda, en av dem som vill förmedla sig genom mig. Så hur gå vidare? Antingen utelämnar jag hans namn, vilket jag känner inte är ett alternativ för mig, eller så deklarerar jag det tydligt och då blir det kanske till någonting mer speciellt istället. Det blir så jag gör. Så kanske hör ni mer av oss framöver 🤍
Här kommer en liten ”strof” ur ett inre samtal med Mister J häromdagen:
”Allt är ett och allt har sin energi.
Allt är energi
Allt vibrerar
Allt existerar
Allt finns
Allt LEVER.
Det är det vi menar med att det vibrerar, rör sig, ”tänker”, ja lever. Finns. Existerar.
Det finns inget som inte existerar, finns, rör sig, lever.
Så om allting gör det, då förstår ni också att allt hänger ihop, allt har samma kärna, budskap, grundenergi. Allt vibrerar. Men på olika sätt. Skruvar, människor. Träd, material. Getingar. Marmorbord. Uppgifter, önskningar, humör, böjelser.”
2025-06-04 Jesus gn Johanna