Ovisshet är ett tillstånd som vi som människor generellt sett inte är så bekväma med. Vi vill gärna veta om det ska regna idag, om man ska tacka ja till det nya jobbet, hur man ska lösa ett problem eller om pandemiläget tillåter oss att åka iväg på vår resa eller ej. Det kan handla om konkreta saker och abstrakta situationer, oavsett så vill vi gärna ha ett svar, och klart och tydligt ska det vara.
Det slår mig att ovisshet är tajt kopplat till kontroll, något vi gärna vill ha. När ovissheten tar överhanden har vi ingen kontroll. Jag tror att det är en nyttig övning som förbereder oss inför nya steg i livet och på vägen kan tilltro till vår intuition och inre styrka hjälpa till.
Jag själv kan ibland önska svar som rör min inre utveckling och själsresa – den expanderade dimensionen av livet, och på de frågorna finns det sällan något klart och tydligt svar i den fysiska värld vi lever i. Men vi som har ett intresse för det andliga och metafysiska kan få svar på frågor många andra inte kan. Och vi kan ta reda på dem på flera olika sätt. Akashakrönikan är en fantastisk källa till information och transformation och den har vi inte pratat om på länge. Men nu är det dags! Bläddrar vidare och läs mer om periodens bok Akashakrönikan av Sandra Anne Taylor.
Första gången jag hörde talas om akashakrönikan, eller akashaarkiven som de också kallas, så tänkte jag ”det här är för bra för att vara sant, kan det verkligen stämma”. Jag läste en del om det, men kom aldrig riktigt vidare och försökte aldrig ta mig in i dem. Anledningen var att det verkade lite krångligt (och jag förstår att det avslöjar något om mig ;-). Så jag blev glad när jag hittade Sandra Anne Taylors bok! Hon avdramatiserar det hela och berättar hur vi på ett enklare sätt kan komma i kontakt med detta universella, andliga bibliotek. Väl där kan vi kika i våra arkiv från förr, nu och i framtiden, ställa frågor, få svar och förändra livet därefter.
Som vi alla vet, svaren finns inom oss…
Ta hand om er, njut av att ljuset är på väg tillbaka och håll hälsan på topp!
Varma hälsningar, Alexandra Jerselius