Att skriva är som att andas för mig. Jag kommer att dela med mig av mina sextiotre års livserfarenhet, varav tjugofem år som verksam Psykosyntesterapeut och om de värdefulla verktygen Human Design & Gene Keys, som betyder mycket för mig, både personligen och yrkesmässigt. Om du vill läsa mer om mina tjänster, utgivna böcker eller titta in i mitt Galleri, välkommen till: www.conspirito.se
Jag kommer att blanda insikter, magiska ögonblick och det alldeles vardagligt, mänskliga som upptar mig. Det blir som en blandning av ”Kärringsnack & Visdomsord”. Inte alltid så här väldigt långa inlägg som inledningen här nedan. Ibland bara en kort reflektion!
Lite mer om mig ….
En grundläggande tanke som jag utgår ifrån är att jag tror att vi alla är av det stjärnstoff som uppstår när stjärnor tar sitt sista andetag. Jag tror att våra särdrag; gåvor, styrkor, sårbarhet och vårt syfte på jorden bestämdes när stjärnornas ”prana”(livskraft) strömmade genom vårt tysta, vackra universum och stämplade specifika DNA-koder, i fostrets lilla väsen och i den tidlösa själ som kom att resa i kroppen.
Var kommer jag ifrån?
Jag kommer ifrån det tillstånd jag alltid längtar tillbaka till. Till den obrutna enhet som jag, i den dualistiska tillvaron, stundom glömmer att jag finns i. En helhet som, trots allt, består i mig som en ständig referenspunkt.
När jag blickar tillbaka på sextiotre års resa (i detta liv) kan jag se att varje steg har präg-lats av mina utmejslade särdrag, oavsett om jag har lyckats eller misslyckats på min väg. Oavsett om jag uttryckt dem i sin högsta eller lägsta frekvens. Oavsett om jag har förnekat eller erkänt dem. Oavsett om jag har förkroppsligat karaktärsdragen i en primitiv eller andlig aspekt. Jag är vad jag är. Oavsett.
Resan hit har, i hög grad, handlat om att omfamna och acceptera just den jag per natur är – en romantiker som vandrat i alla riktningar för att söka kärlekens innersta väsen. Kärlekens belackare kallar romantik för ren dårskap, men för mig är romans ytterst en kärleksrelation till Själva Livet. Romantik är längtan, sprungen ur minnet av ett naturligt tillstånd av enhet. För mig föds den poesi och det böcker jag skriver och tavlorna jag målar ur romansens källsprång. Det är ur detta utlopp som min omsorg om andra flödar. Här utvinns transformationens bränsle. Det är också skälet till att jag älskar Sevillanas Flamenco och alla latinamerikanska danser. För att det är så passionerat.
Var är jag nu?
Jag befinner mig i ett mångfasetterat skifte i livet. Jag har börjat ta ut min allmänna pension och jobbar bara lite – och endast med det som bringar mig stor glädje – som t.ex. att guida människor genom sin design och genom GeneKeys ”Gyllne Stig”.
Jag är gift med en fin man sedan femton år. Mor till två begåvade döttrar (födda -75 och -81) och mormor till fyra härliga barnbarn mellan sex och arton år. För övrigt skalas gamla identifikationer sakta bort. Frihet erövras, men det är också ovant. Vad vill jag med återstoden av mina dagar? De är färre än de jag har bakom mig. Vad vill jag förverkliga medan tid finns? Det av mig som, under många år i familjebildningens- och yrkeslivets faser och av praktiska skäl, delvis, har kuvats framträder igen. Med förnyad styrka.
Jag iakttar med stort intresse den evigt pågående transformation, som inte bara är bekväm. Att åldras har sina för- och nackdelar, sin glädje men också sin sorg.
Vart är jag på väg?
Hit. Bland annat. Hit till er! Det ska bli en fröjd att få dela tankar och känslor här på Livsenergis Blogg.
Vidare. Varje dag lär jag känna mig själv och världen på nytt. Jag är på väg mot nya fascinerande möten, mot min elfte bokutgivning och mot en framtid som jag önskar ska fortsätta att inkludera ett par månader i Spanien varje år. Där älskar jag att skriva i soluppgången och att dansa efter solens nedgång.
Hem. Alltid hem. Varje ögonblick. Ibland måste jag resa bort eller gå vilse för att komma hem. Men var jag än är, så är jag är alltid på väg hem och samtidigt alltid hemma.
Kärlek
Hannah Carin