Att förstå sig själv är ett bra första steg till att förstå andra – håller ni med om det? Men för att komma dit måste man vara lite nyfiken på sin egen person. I den här bokklubben vimlar det av människor som är nyfikna på olika saker – kraften i kristaller, magins existens, andevärlden, livet före och efter detta, potentialen i våra tankar, vårt sinne och mycket mer. I grund och botten vill vi nog alla utforska hur stort livet är. Vi utgår från oss själva, men har en inre känsla av att livet är så mycket större än det vi kan se, höra och det vetenskapen hittills kommit fram till. Nyfikenheten är oändlig, och oändligheten är gärna hissnande de gånger vi tillåter fantasin att flöda.

Tänk att energi är något vi har inom oss och ständigt omringas av var vi än är, ändå är det så abstrakt och svårfångat. Hur hänger det ihop? Jag kan bli smått frustrerad av att inte se eller fysiskt kunna ta på energi eftersom den är så otroligt påtaglig ibland. Håller ni med?

Har du någonsin upplevt att livet ibland känns som en enda motström? När den ena påfrestande utmaningen avlöser den andra och all energi går åt till att släcka bränder och lösa problem. En del tänker säkert ”ja, men så är livet”. Själv tror jag att det är tecken på att något inte riktigt är som det ska. Livets naturliga flöde hindras för att jag ska stanna upp och förstå varför. Så, jag har börjat iaktta när detta händer och funderar då över vad ”någon” försöker säga mig.  

Jag känner mig trött idag. Ögonen är grumliga, rösten är dov, jag är seg i kroppen, axlarna slokar och jag är allmänt slut. Samtidigt sitter jag och jobbar med de fantastiska böckerna om hjärnhälsa, fixar presentationstexterna till tidningen och funderar över hur jag – av all denna viktiga information på över 1200 sidor totalt – ska kunna få med allt det som känns extra viktig att berätta för dig. Att jobba med detta just idag gör det hela väldigt tydligt och jag inser plötsligt att den här extrema tröttheten har med hjärnan att göra. Hjärnan är trött och behöver vila.

Idag har jag valt att sitta på ett café och jobba. Jag gillar verkligen atmosfären på caféer och blir både effektiv och kreativ i miljöer med okända människor. Det är väldigt tidig morgon, men jag är inte ensam här. Bredvid mig sitter en man med sin dator och i ögonvrån ser jag något som rör sig. Jag tittar upp och ser att…

Jag är på väg till Arlanda kl. 5.00 en tisdagsmorgon i april. Det är fortfarande kyligt så här tidigt, men vårsolen skiner och jag har fått lyxen att resa till London på bokmässa för att leta böcker till våra medlemmar. Livet är bra!

Jag tror att vi är många som går igenom livet med lite disharmoni i kroppen, ett litet gnag inombords, en dissonans. Det finns säkert livslånga gnag och kortare, mer tillfälliga sådana. Den här perioden ska vi gräva i en potentiell inre dissonans som kan vagga där inne sedan generationer tillbaka, något vi har gömt undan riktigt bra. Den kan också lura precis under ytan, men lyssna noga, är den väl gömd så kan den vara extra svårt att höra.

Vilken är den mest skimrande av alla naturlagar? Den som ligger dig närmast i sinne, kropp och själ? Den du går till när du behöver? Det finns ju så många, och det kan vara olika för var och en av oss, men för mig är det Lagen om attraktion.

Att vara en ständig elev som lär sig av livet varje dag har många fördelar men kan också vara utmanande. Att vara på en ständig utvecklingsresa innebär att man måste vara öppen för förändring, att inte låsa sig vid sina uppfattningar, åsikter och invanda mönster, för om man gör det går man emot sina grundläggande värderingar, kanske…

Efter ett par veckors härligt sammelsurium av ledighet, julfirande och festligheter, blev den första arbetsveckan på 2023 som en storm för mig. En positiv och sprudlande storm som jag så här i efterhand kan se serverade årets återkommande tema till mig som en ordentlig adrenalinknuff: ”Det blåser starka feminina vindar i år.”