Igår fick jag frågan om hur jag hittar min egen balans, då jag jobbar med att hjälpa andra att växa själsligen. Det finns ingen som är perfekt och har hittat svaren på allt, det är en resa i att konstant påminna sig om hur vi väljer oss själva och vårt egna välbefinnande först. Det som hjälpt mig enormt mycket på vägen är att jag städat ur mycket i mitt förflutna och allt tungt bagage.
Det gör att jag är väldigt medveten om mitt egna beteende och vet när jag går in i något som inte gynnar mig. Detsamma gäller kosten. Jag vet vad min kropp mår bra av, så när jag går emot det talar den tydligt om att det inte känns rätt.
Genom åren har jag lärt mig att lyssna till både kropp och själ och följer den så gott det går. Sen har jag dagar som alla andra där allt tycks bli kaos, barnen kanske bråkar extra mycket eller jobbet hopar sig upp över öronen. Om jag har en grundbalans så dras jag inte in i det hela utan kan mer stå och betrakta det som sker. Sen tar jag med mig det in i ceremoni. Vad vill livet säga mig nu och vart har jag kommit ur balans med mig själv? Ofta handlar det om att jag har tagit på mig för mycket och behöver backa bandet lite. Då ser jag till att sova extra mycket, komma ut i skog och natur samt tid för att bara vara i stillhet.
Ibland när det varit en tid med mycket familj och jobb så balanserar jag med att träffa mina vänner och vara i systerskaps- energin. Det kan vara så olika beroende på vad det är man behöver i livet just i det ögonblicket. Det är något bara du och din själ vet. Balansen kommer av att lyssna och följa. Det är när vi väljer att inte lyssna som Universum ger oss en lite hårdare knuff. De gånger jag valt att inte lyssna på att kroppen behöver mer vila så kommer tex en rejäl förkylning som får mig att krypa ner i sängs vare sig jag vill eller inte. Det är som att Universum vill hjälpa oss att ställa balansen till rätta.
I den shamanska vägen från Anderna strävar vi även efter att leva i ”Ayni” vilket man kan säga ”i rätt relation med Universum”.
Det handlar om att vara i givande mer än i tagande och att förstå att allt kommer tillbaka till oss själva. Därför är sanning i allt det man gör en viktig del. Så fort vi går ur sanningen så kommer det tillbaka som en obalans in i vårt liv. Det är mellan dig och Universum och där går inte att sopa någonting under mattan. Det är en ständig och pågående livsväg på den spirituella resan.
Jag upplever att de flesta som kommer till mig i sessioner med obalans, är för mycket i huvudet, i mindet. De förlorar sig i tjattret i huvudet och börjar tro på rösterna som vill skapa rädsla, begränsningar, oro och ångest. Då gäller det att hitta sätt att inte tro på dessa röster. Jag brukar bryta tankemönstret genom att fråga mig själv ”Är det där verkligen sant?”. Det är ett bra sätt att ta sig ur illusionerna. Andra sätt är att gå ut i naturen, meditera, göra en ceremoni, gå och träna, dansa eller yoga. Det är grundande energi som bryter tankemönster. Det tar oss tillbaka till nuet och när vi är närvarande i nuet finns sällan rädsla, oro och ångest.
Viktigt är också att hitta de systrar och bröder som supportar, peppar och kan lyssna när vi har dagar då allt känns tyngre och modlöst. När vi vågar vara autentiska med varandra utan att döma oss själva eller andra bildas starka band som får oss att förstå att vi alla går och bär på dessa tankar genom livet. Då kan vi ta oss igenom allt tillsammans i support trots att jobbet ligger inom oss själva.
Önskar er en härlig start på veckan!
Kramar
Annika